Officiellt idiot
För ungefär 50 minuter sedan gjorde jag någonting väldigt dumt. Men med tanke på att det hände på nätet så inbillar jag mig själv att det faktiskt aldrig hände. Jag brukar nämligen göra så ibland, intala mig själv att ”what happends on the internet stays on the internet”. Men så är inte fallet, och jag kommer säkert få ta mina konsekvenser på onsdag. Eller så dör jag tills dess, jag får helt enkelt vänta och se vad som låter mer lockande.
För övrigt så har det hänt ytterst lite, trots detta är jag ständigt in action. Egentligen så är det samma gamla dagliga rutin som jag sysslar med. Kortfattat: Vakna, skola, musikalrep, hem, äta, 3 avsnitt av Scrubs och sova. Och ja, min vardag har blivit ganska tankelös. Detta främst för att jag faktiskt inte har tid att tänka. Okej, när jag säger tänka menar jag självklart mina filosofiska och ytterst, egentligen meningslösa, tankar. Jag hade gärna varit en sån där människa som ständigt kommer med så klockrena filosofiska tankar och idéer. Istället blir allt så invecklat och alldeles för Kali-fierat. Allt jag egentligen skriver här är så oaktuellt för människor. Folk vill höra om senaste bantingsmetoden, nästa supertunna mobiltelefon, hur man får killen/tjejen man gillar att märka en och helt enkelt andra liknande problem och funderingar som människor på 2000-talet kämpar med varje meningslösa dag (meningslöst enligt mig dock).
Så visst, i shall be to your service. Senaste bantingsmetoden: Hmm… det är en jävla massa tjafs om ”ät mat, men ät nyttig mat” och liknande. Tydligen är det fullkorn och gröna grönsaker som gäller. Fast egentligen så vet alla att det snabbaste sättet är att inte äta något. Aha! Där sa jag det-som-får-inte-sägas-vid-namn. Men seriöst, vem försöker vi lura egentligen? Jag påstår självklart inte att jag sysslar med detta, de som faktiskt sett mig och min kropp kan säkert understryka det också. Det jag i alla fall försöker säga är att den enda bantingsmetoden som man inte kunnat hitta några fel i (förutom att man självklart kan dö) är faktiskt modellerna gamla hederliga metod ”don’t eat and die” (som då jag själv döpt).
Nästa problem, hur man får tjejen/killen man gillar att märka en. Haha, detta blir något intressant och fruktansvärt smärtsamt att skriva om. Egentligen är jag ingen expert på området, eller jag är rättare sagt ingenting inom området. Men såvitt jag har förstått det så finns det faktiskt, oavsett vad alla äckliga tjejtidningar påstår, en hel del människor på den här planeten och, tro det eller ej, alla är inte lika när det gäller attraktion. Vem försöker vi lura egentligen? Jag är ingen kärleksguru, men enbart av rent sunt förnuft så kan t.o.m. jag lista ut att det faktiskt finns människor där ute som tar första steget och det finns människor som väntar på att någon tar det åt dem. Just det, alltså, följande gäller: alla partnerlösa människor där ute i samhället som söker efter någon form av mänsklig kontakt och en patetisk bekräftan av självrespekt får helt enkelt antingen leka katt eller mus. And that’s it, alla ni andra som gör varken eller och bara väntar på att ett mirakel ska hända kommer (and i hate to break it to you) förbli ensamma. Men jag förstår inte varför detta är något att bli deppig över, jag själv tillhör denna kategori (trots att jag inte tror på mirakel och egentligen gillar jag inte att kategorisera människor) och jag är faktiskt nöjd över detta. Visst låter det hemskt egentligen för er övriga männsikor, att höra att en 17-årig tjej redan börjat acceptera det faktum att hon kommer leva ensam (jag vet att ni ryser när ni hör ordet, själv blir jag exalterad).
Andra problem… Global uppvärmning. Hah, var lugna, jag tänker inte fördjupa mig inom detta. Jag vill egentligen bara påpeka att tills dess att vi människor börjar inse att vår överkonsumtion och vår ständiga ekonomiska tillväxt inte är en synonym till lycka, först då kan vi börja ta itu med problemen som vi skapat. Fast egentligen så är våra hjärnor så skrattretande outvecklade att det faktiskt krävs en total utplåning av oss själva för att vi ska kunna uppfatta att det faktiskt är ett problem vi skapat. Därför säger jag, snälla Grönland och Antarktis, börja smält så att alla våra storstäder längst kusterna försvinner för alltid och jag säger snälla, Ringhals och alla andra liknande anläggningar i världen, explodera så att vi äntligen börjar fatta och snälla, kan inte staten anlita någon som åker runt och skjuter alla äckliga raggarbilsförare så fort de gasar så att t.o.m. en döv man råkar höra dem. Och ja, död åt alla! Okej, nu börjar det gå lite överstyr, märker jag. Men börjar ni fatta principen? Om inte, så kan jag dra allt detta en gång till om ni vill? Nej, jag tänkte väl det.
Jag läste precis igenom det jag skrev och jag kom på mig själv med att låta väldigt destruktiv. Men jag är inte alls det, egentligen är jag bara en stor gosig teddybjörn som gillar att skratta. Eller vänta, vi stryker teddybjörnbiten, jag gillar inte när främlingar rör mig.
Hej då alla glada.
